En förutsättning för att kunna bedriva friidrott är självklart en friidrottsanläggning. Det finns olika krav på anläggningen beroende på vilket syfte och mål man som organisation har med den. Ska den bara användas för träning är kraven inte lika höga som om den ska användas för tävlingar på lite högre nivå.
Oavsett vilket syfte organisationen har med sin anläggning måste den vara ändamålsenlig och säker. Längre tillbaka i tiden var friidrott en idrott som i princip enbart utövades under sommarhalvåret i Sverige. Nuförtiden är friidrott en åretruntidrott. Det har möjliggjorts genom de friidrottshallar som har byggts runt om i Sverige. De första inomhushallarna blev klara vintern 1983/84 i Solna och på Bosön. Båda hallarna fanns alltså i Stockholmsområdet. I dag finns det ett tjugotal hallar som räknas som permanenta friidrottshallar. En del av dem används dock inte enbart för friidrott utan delas med andra idrotter. Det finns hallar i Piteå, Umeå, Skellefteå, Haparanda i norr till Malmö i söder. Det finns även hallar som inte är helt kompletta friidrottshallar. Med kompletta menas att det i hallen finns förutsättningar för att kunna utöva alla inomhusgrenar, vilket inkluderar kulstötning och rundbanelöpning. Förutsättningarna för att runt om i Sverige kunna utöva friidrott under hela året är med andra ord ganska goda. Men de kan självklart bli bättre.
De viktiga lokala föreningarna
För en lokal förening är kanske inte en friidrottshall möjlig. Det kräver stora investeringar. Föreningar som endast erbjuder aktiviteter för barn och ungdomar under sommarhalvåret är minst lika viktiga för svensk friidrott. För att locka medlemmar till föreningen gäller det att erbjuda en attraktiv verksamhet och ha en bra och säker anläggning som regelbundet renoveras. Det kan till exempel handla om att se till att det finns staket som hindrar från att kunna springa ut på löparbanorna. Det finns säkerligen några händiga personer i föreningen som kan skaffa virke och bygga ett staket, en läktare eller en prispall. Det är de lokala anläggningar som är avgörande för svensk friidrott. Om det finns anläggningar nära där man bor så ökar sannolikheten för att man börjar med friidrott och att man stannar kvar inom idrotten. Ju fler friidrottsanläggningar det finns desto större chans att Sverige fortsätter att producera framgångsrika friidrottare som tar medaljer på internationella mästerskap. De ideellt aktiva i föreningarna som tränar barn och ungdomar, som kokar korv, renoverar anläggningen, söker bidrag hos kommunen, etc. är de som är grunden för den svenska framgångssagan.
Stöd från friidrottsförbundet
Föreningar som behöver stöd när de vill utveckla, renovera eller bygga en anläggning kan vända sig till anläggningskommittén som finns hos Svenska Friidrottsförbundet. I kommittén finns kompetens om både de tekniska bitarna såväl som kring beslutsprocesser. Kommittén hjälper även kommuner och andra aktörer i frågor kring friidrottsanläggningar.